Fotografi - Kursen  

Det finns här bara några tipser om fotografering!

• Vet du vad du kan göra med din kamera?

• Tips om i vilka situationer du använder de digitala Vari-programmen.

• Vad påverkar bländare, slutartid, skärpedjup etc?

• Vad du ska tänka på gällande hantering av din kamera.

• Vad betyder de "nya" digitala termerna, t ex vitbalans, skärpning och RAW-format?

De första stegen med en digital kamera, vi ska ta en snabb rundvandring bland de viktigaste funktionerna.

up

Batteriet

• Sätt i batterierna och observera att plus och minus är placerat rätt.

• Kontrollera batterienivån och ha alltid reservebatterier till hands

Minneskort

• Kontollera vilket slags minneskort som passar och sätt i det. Som standard sparas bilderna i kamerans internminne. OBS! Digitala spegelreflexkameror har inga interna minnen.

• Om du sätter in eller ta ut ett minneskort, se alltid till att kameran är avstängd!

• Det är  också viktigt att du inte stänger av kameran, tar ut batteriet eller minneskort innan formateringen är färdig!

• Formateringen i kameran kan medföra att filerna inte raderas helt och att kortet förlorar fri minne.

• Oberservera att formateringen tar bort alla bilder och filer, glöm inte att kopiera först alla bilder som du vill behålla innan du börjar formatera  kortet.

På kamerans menyer finns olika inställningar som du kan ändra på, vi ska komma till det steg för steg. Jag ska förklara vanlig förekommande termer och ge tips om hur du kan ta spännande och kreativa bilder i nästan alla situationer.
Vi går igenom fotomenyn, vilka funktioner som är speciella för digital fotografi samt vad man bör tänka på när man tar bilder. Målet är att du ska kunna utnyttja kamerans fulla kapacitet. Vi visar också hur du kan anpassa kamerans inställningar efter dina önskemål och går igenom programvaran.

Till exempel:

• Inomhus

• Landskap

• Porträtt

• Sport

• Motljus

• Natt

• Skymning eller i svagt ljus

• Exponieringskompensationen: hur gör man för att ändra exponeringen från det föreslagna värdet till ett  värde som gör bilden ljusare eller mörkare

• Blixten, och hur man använder den (automatisk – automatisk  med röda ögen reducering – upplättninsgblixt)

• Självutlösare ska användas med stativ eller när kameran står på en plan och jämn yta.

Det är viktigt att du anpassar din kamera till dina fotografiska behov, vilket är fullt möjligt med en digital kamera
Utgångspunkten är menyvalets inställningar vilka normal innehåller funktioner som:

• systemmeny (formateringen, datum, tid, klockan)

• Uppspelningsmeny (bildspel t.ex.)

• Radera

• Skydda

• Utskriftsinställningar

• Fotomeny

• Motivtyper

I fotomenyn tar du inställningar som bildkvalitet och storlek, välj bästa kvalität och största storlek, för då kan du klippa bort en del senare om så behövs.

Med hjälp av motivpogrammerna kan du på ett enkelt sätt ta bilder med optimala inställningar för en viss typ av motiv.

Kamerahantering

• Håll kameran stadigt med båda händerna. De flesta kameror har redan VR (vibrationsreducering)

• Se till att fingrar eller annat inte täcker objektivet, blixten, AF eller hjälpbelysningen.

• Kontrollera ständigt batterinivån och indikatorernar på monitor eller display.

• För att fokusera: tryck ned avtryckaren halvvägs tills du känner ett visst motstånd. Kameran fokuserar på motivet och anpassar exponeringen inom motivets fokusområdet.

• Skapa bilden så att motivet hamnar nära centrumet.

Normala digitala kameror ger dig inte full kontroll över bländaren och sluthastigheten, därför är det bra att veta hur kameran fungerar och varför.
Sen finns det alltid situationer der man inte kan fånga ett motiv eftersom ögat
ser motivet annorlunda än kameran!

Motivtyper t. ex.:

• Auto
  • Vissa kameror har ett helautomatiskt program, sikta och tryck av
    och kameran tar alla beslut åt dig när det är fråga om exponering och fokusinställning, huruvida blixten  ska aktiveras eller ej osv. Detta är en bra början till att ta bra foton!

• Porträtt
• Sett ur exponeringssynvinkel kommer programmet „Porträtt“ att isolera ditt objekt (motiv) mot bakgrunden. Därför ger det dig en stor bländareöppning för ett så kort skärpedjup som möjligt, vilket gör bakgrunden suddig. Fokusläget kommer ofta att dras till närmsta objekt eller väljbar punkt, där det ideala är att försöka sätta denna fokuspunkt på modellens öga.

• Landskap
• Här används vanligt en liten bländare för maximal skärpedjup, men bara så länge ljuset är tillräckligt för att sluttiden blir så kort att inte kamera skak uppstår. AF hjälpbelysning är oftast avstängt eftersom du antagligen fotograferar motiv som är för långt bort.

• Sport
• Det här är motsatsen till landskapsläget, det är till för att fånga rörliga objekt och få dem att vara skarpa, vilket innebär att du behöver snabbast möjliga slutartid. Ett tips, när du använder telezoom får du ett väldigt kort skärpedjup och bländaren är så stor som möjligt. Det gör att idrottaren eller objektet sticker ut från en suddig bakgrund. Om du har en dynamiskt fokus, kan du följa med objektet.

• Nattlandskap
• Din kamera kan göra underverk på natten, då den kan återge häpnadsväckande stadsbilder rika på färger och detaljer. De kräver långa slutartider, samtidigt som blixten stängs av för mer naturliga resultat. Du kommer med all säkerhet att behöva stativ eller annat för att kameran står stadigt. Använd självutlösare så att du inte behöver röra kameran när du tar bilden.

• Närbild
• Perfekt för att fotografera blommor, insekter och andra mindre objekt. Det här läget byter vanligstvis fokusområde till centrumspunkten. Skärpan förbättras ofta också, och framhävar fina detaljer hos små  objekt till kamerans maximala förmåga.

• Nattporträtt
• Den viktigsta uppgiften här är att återge den mest naturliga balansen mellan objektet och den svagt upplysta omgivningen. Tänk på att om du förlitar dig på kamerans inbyggda blixt istället för en riktig blixt, kommer du att behöver hålla dig ganska nära ditt objekt, normalt inom två eller tre meter. I likhet med kamerans blixtläge med långsam synkronisering, ska exponeringen vara tillräckligt lång, för att återge färger och detaljer i omgivningen, samtidigt som det ger tillräckligt med upplättningsblixt för att framhäva personen du porträtterar.

Lär dig att läsa av omgivningen och översätta ljusnivån!

up

Vitbalans

Koll på färgtemperaturen

Ljuset från en glödlampa, ett stearninljus eller en solnedgången har inte samma färgtemperatur. Om man fotograferar olika ljuskällor samtidigt, blir kameran därför ofta lurade och bilden får en misssvisande nyans. Ett sätt att lösa problemet är att ställa  in vitbalansen. Ljus har en färgtemperatur som mäts i grader kelvin. Längst ned på skalan finns varma färger som röd och orange och högst upp finns kalla färger som blå. Olika ljuskällor har olika färgtemperaturer. Solens mycket starka ljus har en färgtemperatur på 5500° kelvin, medan en glödlampas färgtemperatur ligger endast på 2500 – 3000° kelvin. Det här är inget vi kan registrera med blotta ögat, eftersom våra ögon anpassar sig till de mest skiftande ljusförhållanden. Vi uppfattar en tomat som röd oavsett om vi betraktar den i starkt solsken eller i skenet av en elektrisk lampa. En kamera däremot saknar ögats anpassingsegenskaper och registrerar i stället den färg som reflekteras. Därför går det inte att bortse från ljuskällan som används när man ska fotografera. Är ljuset varmt får även bilden en varm, gulaktig ton. Är ljuset kallt får bilden däremot en trist och blåaktig nyans. Ställer man in kamerans vitbalans på rätt sätt innan man tar sina bilder, undviker man sådana fel. Resultatet blir bättre exponerade foton som exakt avspeglar ljuset som det såg ut i verkligheten. Vid behov kan man finjustera i bildredigeringen.

Koll på bruset

Ett högt ISO gör det möjligt att ta bilder i dålig upplyst miljö. Problemet är att ett högt ISO ökar risken för brus. Den bästa lösningen är att använda ett stativ och hålla ISO-värdet på 400 eller mindre. Det här gäller särskilt om man plåtar med kompaktkamera.

• Bländare
• När ljuset är svagt kan lösningen vara att välja en stor bländaröppning. Tänk på att många objektiv inte fungerar optimalt när de är inställd på den största bländaren.

• Slutartid
• Om det är fråga om ett stillastående motiv med kameran på stativ är en lång slutartid inget problem. Håller man kameran med fri hand, ska slutartiden däremot vara kort. Om du använder ett objektiv på 50 mm ska slutartiden vara 1/100 sekund. Om brännvidden är på 25 mm blir bilderna inte skakiga vid 1/50 sekund.

• ISO
• När du har valt bländare bör du ställa in ISO-värdet, så att du får en slutartid som inte ger skakiga bilder.

• Motivprogram
• Om kameran går att ställa in speciellt för fotografering inomhus kan du testa den funktionen. Annars är det en bra idé att ställa programratten på M, manuellt program, får att undvika att kameran blir lurad.

• Vitbalans
• Man kan välja att använda någon av kamerans inställningar för inomhusfotografering. Man kan också ställa in vitbalansen manuellt genom att hålla upp ett vit pappersark och låta kameran mäta den vita nyansen.

Tipser:

Motljus är en fin stämning i bilden, men motljuset är ofta för brutalt och himmlen fräter ur helt och hållet. Den bästa lösningen är att placera kameran så att solens stråler dämpas, till exempel genom trädens blad. Ett annat alternativ är att ställa in exponeringskompensationen så att slutartiden blir kortare och bilden mörkare.

Om kameran inte har ett motivprogram för motljus eller solnedgånger kan man göra färgerna varmare genom att ställa vitbalancen manuellt på dagsljus. Dessutom vänte tills solen hade gått ner lite mer.

Om skadan redan är skedd eller om din kamera inte kan mäta fram till den otpimala vitbalansen kan problemet lösas med hjälp av funktionerna i bildredigerings programvara.

up

Bländaren och slutartiden

Bländaröppningen avgör både hur stort skärpedjupet blir och hur mycket ljus som träffar bildsensor.
Förstå mer om hur och vad bländarvärdena betyder.

Bländaren i en kamera är en anordning som reglerar mängden ljus som släpps in i kamerahuset.
Det som märks med ett ljusstarkt objektiv är just att man ser det man skall fotografera lite bättre och ljusare, men framför allt så kan man välja kortare slutartider och därmed ökar också möjligheten att fånga ett ögonblick inom exempelvis sportsammanhang utan att behöva använda blixt. Ett lägre bländartal ger även ett kortare skärpedjup och därmed kan man få förgrund och bakgrund att bli suddigt vilket hjälper till att framhäva motivet vid till exempel mode- och porträttfotografering.

Bländarvärdena kan orsaka en del förvirring. Det verkar kanske lite underligt att mindre ljus släpps in när man väljer ett större värde, t.ex. från f/ 2,8 till f/4.0.
Observera att stor bländare alltså innebär en låg siffra på bländarinställningen och tvärtom.
För varje hela steg på bländarskalan så halveras eller fördubblas ljusinsläppet genom objektivet, vilket innebär att slutartiden måste fördubblas eller halveras för att få en korrekt exponering
Ju mindre bländaröppning, desto större skärpedjup får man också. Med skärpedjup menas inom hur stort avståndsintervall som motiv blir skarpa på fotografiet.

Moderna digitalkameror i fickformat konstrueras ofta med ljusstyrkan 2,8 vilket gör att kameran inte blir så stor.
Vid ljusmätningen och fokuseringen är bländaren helt öppen, så att kameran har så mycket ljus som möjligt att jobba med. När inställningarna är utförda stängs lamellerna i objektivet, så att öppningen får rätt storlek och reglerar ljusmängden optimalt.

Valet av bländare påverkar också bildens kontrast. Med största bländaröppning blir bilden inte särskilt skarp. Detaljer saknar skärpa och bilden upplevs som diffus. Orsaken är att vid den största bländaröppningen går ljuset in genom en stor del av optikens yta.

up

En av bländarens viktigaste uppgifter är att styra skäredjupet. Enkelt uttryckt handlar det om huruvida de områden i motivet som ligger utanför fokuspunkten sprids ut på ett stort område eller koncentreras på ett mindre område på bildsensorn. Om punkten dras ut över ett stort fält blir den suddig och oskarp. Ögat uppfattar en punkt som skarp om den bara registreras av en enda syncell.

Stor bländaröppning ( de blåa i skalan )

Fokuspunkten återges knivskarpt, eftersom den träffar bildsensorn på ett minimalt område. De delar av bilden som ligger framför och bakom fokuspunkten är nu spridda över ett mycket stort område på bildsensorn och är därför suddiga på bilden. Den stora bländarenöppningen får ljusstrålar som ligger utanför fokus att spridas över ett större område på bildsensorn!

 Liten bländaröppningen ( de röda i skalan )

Punkten som är i fokus återges helt skarpt på bildsensorn. Områden framför och bakom fokuspunkten är spriddes över ett litet område på bildsensorn, och uppfattas som skarpa. Med en liten bländaröppningen förs ljusstrålarna ihop, så att även områden som ligger utanför fokus blir skarpa!

Men liten bländaröppningen skapar problem, normalt sett ger en mindre bländaröppningen skarpare bilder, men det finns en gräns. Med en mycket liten bländare, t. ex. f/22, pressas ljuset nämligen att röra sig med olika våglängd till bildsensorn. Därmed kommer ljusvågorna ur fas med varandra och blandas, så att detaljerna blir suddiga. Med bländare f/8.0 eller f/11 får man oftast skarpast bilder.

Även om du tar utmärkt bilder med de automatiska programmen är det inte förrän du tar saken i egna händer som du kan få ut maximalt av din kameras möjligheter.

Kontrollera skärpedjupet med bländaren.
När kameran är inställd på helautomatisk eller motivprogram vet du aldrig exakt hur skärpedjupet kommer att bli. Om du själv vill styra hur stor del av bilden som ska vara skarp och hur stor del som ska vara suddig bör du bekanta dig med programmet, som heter Av eller A eller också M.
Då ställer du själv in bländaren i programmet t. ex. Av / A , och så väljer kameran en lämplig slutartid, så att exponeringen blir korrekt.

MEN!
Välje rätt fokuspunkt om du vill att så mycket som möjligt i en bild ska bli skarpt bör du välja den minsta bländaröppningen, t. ex. f/22, och fokusera på ett område som ligger ca en tredjedel in i motivet.

Kom ihåg!
Ju större bländarvärde man väljer, desto större område framför och bakom fokuspunkten blir skarpt.
Men en liten bländarvärd, t.ex. f/2.8, gör det möjligt att isolera motivet från bakgrunden. Det är först och främst användbart om man vill göra störende element i bakgrunden oskarpa.

Slutligen kan man få dramatiska perspektiv som gör motiven mer interessanta in kombinationen med olika brännvidden.

Så här tolkas bländarvärdena mot brännvidden

Det kan verka underligt att mängden ljus inte bara fördubblas, utan faktiskt fyradubblas när man minskar bländarvärdet från f/4.0 till f/2.0. Det beror på att bländarvärdet är en del av ett bråk, som tillsammans med brännvidden anger bländaröppningens diameter. F/22  betyder alltså att bländarens diameter är 1/22 av brännvidden. Idag moderna objektiv är så kompakta att de ofta är kortare än brännvidden.

Om bländarens diameter fördubblas från f/4.0 till f/2.0 släpps fyra gångar så mycket ljus in!

Hur lång slutartid du ska använda beror på hur snabbt det aktuella motivet rör sig och hur mycket ljus det finns! Det finns ingen bra tumregel för hur långa slutartiden man bör använda i olika situationer!

Så finns det många möjligheter att skapa kreativa och överraskande bilder när man testa kamerans olika inställningar genom brännvidden, bländaren och slutartiden, istället av testa de olika manuella inställningar kan man använda olika motivprogram , så att dina motiv återges på ett nytt och annorlunda sätt.

up

Faktorer som påverkar exponeringen

Exponeringen av ett fotografi är beroende av tre faktorer vilka alla är variabla:

• den fotografiska ljuskänsligheten på själva fotograferingsmediet – detta är ett kemiskt fenomen. I film med hög känslighet är de ljuskänsliga kornen större. Stora korn fångar rent fysiskt in mer ljus än små och exponeras därför snabbare - filmen blir mer ljuskänslig men också mer grovkornig. Detta är helt i paritet med de antal pixel som exempelvis en datorskärm eller en TV-skärm rent mekaniskt är indelad i – ju färre pixel, desto grovkornigare skärm.

• fotoapparatens slutartid – detta är ett fysiskt fenomen.

• Vanliga standardslutartider är 1 sekund, 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/30, 1/60, 1/125, 1/250, 1/500, 1/1000-dels sekund. Dyrare kameror kan ha både längre och kortare tider än dessa.

• fotoapparatens bländaröppning – detta är ett optiskt fenomen

• Vanliga standardbländaröppningar är 1,4 , 2 , 2,8 , 4 , 5,6 , 8 , 11 , 16 och 22. Dyrare kameror kan ha både större och mindre bländarvärden än dessa.

Exponering är det moment vid fotografering då fotograferingsmediet (en film eller en bildsensor) utsätts för ljus. Exponeringen mäts i exponeringsvärde (EV) – ju högre exponeringsvärdet är desto mer ljus tillåts träffa mediet. I fysiskt hänseende kan exponering sägas vara den totala mängd ljus som tillåts träffa fotograferingsmediet då en bild tas.

Slutartidsautomatik, ibland kallat bländarförval, är en funktion på kameran där fotografen väljer bländare och kameran ställer in lämplig slutartid. Är oftast markerad med A på kamerans inställningsratt efter engelska benämningen aperture priority.

Bländarautomatik, även kallad slutartidsförval är en funktion på kameran där fotografen väljer slutartid och kameran ställer in lämplig bländare. Är oftast markerad med bokstaven S på kamerans inställningsratt efter den engelska benämningen shutter priority.

Skärpedjupet är denna längden längs optiska axeln inom vilken objekt blir avbildade skarpt. Begreppet används främst av fotografer när man talar om hur långt skärpan går framför och bakom fokuspunkten.
Det som styr skärpedjupet är bländaren och objektivets brännvid. Ju högre bländartal desto större skärpedjup. Ju längre brännvidd desto kortare skärpedjup. För småbild räknar man praktiskt att oskärpecirklarna skall vara mindre än 1/30 mm för att ej vara störande.

• Skärpedjupet beror ej på brännvidden, dock avbildningsskalan, men det är en helt annan sak.

Motljus är ett begrepp inom fotografi som innebär att det finns en eller flera ljuskällor riktade in i kameraobjektivet och/eller att motivet är betydligt mörkare än bakgrunden.
Om man tar ett vanligt fotografi i starkt motljus kommer motivet att framträda som en siluett mot den ljusa bakgrunden. För att få en mer korrekt bild av motivet måste man överexponera eller, om avståndet till motivet är kort, använda (upplättnings) blixt.

up

Tips om fotografering

För viss typ av kvaltätsbilder är det nötvändig att du forsätter läsa. Att man forstår kamerans teknik är en förutsättning särskilt när det finns situationer där ögat ser motivet annorlunda som själva kameran. Många gånger är det inte utrustingen som räknas, därför kommer här några råd för att prova sig fram till ett bra reslutat
Du har redan läst en massa tekniska detaljer och bakgrundsinformationer om digital fotografi.
Nu ska vi packa utrustningen, det är dags att gå ut och fotograferar.

Kom ihåg att det är alltid en kombination av flera fakturer som tillsammans ger  fina bilder.

För att få närmast perfekt resultat är ett stativ ett måste.
Stativet ser till att kameran hålls stadigt på plats.
Kom ihåg att inte alla stativ uppfyller ställda krav. Ett bra stativ håller vikten av kameran och objektivet och är stabilit  efter det att du tryckt på slutaren. Men när du trycker på slutaren så rör kameran sig tillräckligt för att bilden kan bli oskarpt. Att använda en fjärrutlösera är en bra lösning för mycket skarpare bilder.
Om du inte har tillgång till en fjärrutlösare, så är det enkelt att använda kamerans inbyggda självutlösare. Den tar en bild utan att du rör kameran.
Det gå också bra att ställa kameran på en jämn plats,  luta sig själv mot en vägg för bättre stöd, eller luta eller lägga objektivet/kamaran på ett staket, eller något annat föremål som kan fungera som stativ- och använd självutlösare!
Trycka ner slutaren medför alltid rörelser och vibrationer!
En del tycker kanske att det är jobbig att arbetar med stativ och ökar ISO-talet istället
för att hålla exponeringen rätt, men undvik höga ISO-tal, du får renare och skarpare bilder. Höga ISO-tal ökar bruset men ibland har man inga andra val.

Använder man digital zoom i digitalkompaktkameran är det viktig att veta att optisk zoom är den riktiga zoomen och digital zoom samma som att klippa ut en del av bilden

Håll kameran alltid med båda händer och täck inte kamerans objektiv, AF-System eller hälpbelysningen!

När du tittar på dina bilder bara på datorn, är det bättre att du hållar kamaran horisontalt, i högformat (vertikal) blir bilderna mindre i storlek.

Hitta du t. ex några intressanta blommor se till att du får en vinkel som inte är allt förvånlig (inte från ovan!) Gå ner på deras nivå och titta rund,
Du behöver inte ha ett makroobjektiv för att ta annorlunda blomsterbilder – zoomobjektivet fungerar minst lika bra att fotografera blommor med.
Kompaktkameror har nästan alla närprogram eller porträttprogram, så du kan ofta zooma in  blomman tills den fylla hela bilden och det är lätt att få bakgrunden ur fokus med dessa programmer eller zoomobjektiver. Försök att isolera en blomma, eller en liten grupp av blommor som står nära varandra, och fokusera på bara den blomman, så  att  bakgrunden syns suddig.
Detta ger en starkare kontrast.
För att får en mer enhetlig bakgrund kan du t. ex. lägger din jacka bakom blomman, och med hälp av en gynsamt vinkel kan det bli en bra foto.

Börjar med inställningarnar isolerar blommorna och ta foton.

Menyrogram

• Makro
• När
• Porträtt

Om det finns möjlighet att ställar in kamaran på A eller Av, använd det minsta bländarvärdet som ditt objektiv tillåter!
Resten gör kameran. För att få annorlunda bilder är det viktig att du hittar spånnande vinkelar och interessanta ljusvillkor, t. ex. ta en bild av blomman under ifrån och i gryningsljus.

Motljus minska konturer, men kan ibland skapa speciella effekter!
Använd upplättningsblixten eller återspeglar ljuset med något  som t.ex reflekterar ljus .

Bra bilder kan man ta, efter regn. Regndroppar på bladen och stjälkärna reflekterar blommornas färger!
Du kan också använder sprayflaska och sprayer på blommor med vattnet innan fotografering!

När du vill ha en fint porträtt av en person använder också När eller Porträttprogram och försök att isolerar motivet ifrån bakgrunden!
Är bländeren inte tillräckligt stor kan du inte isolerar motivet, då måste du öka avstanden mellan motivet och bakgrunden och fokuserar alltid på ögonen!
Nyckeln till bra bakgrunder är att använda en enkel bakgrund!
Undvik röda ögon och se att blixten är rätt inställt!

Några regler när du tar landskapsfoton

Den bästa tiden är på morgonen eller på kvällen för att ljuset är mjukt och varmt och naturligt,  och risken för hårda skuggor är minimalt. Det betyder att du kan ta foton 15 till 30 minuter förre soluppgången och ungefär en timme framåt och 15 till 30 minuter innan solnedgången och upp till 30 minuter efteråt! Eftersom  ljuset är svågare är det notvändig att du använder stativ.
Om det finns på din digitalkameras lägesrätt utom landskap, solnedgången eller soluppgången ett läge då du själv kan välja bländaren kan du bestämma hur kreativt dina bilder kan vara.
Kom  ihåg att bländeren påverka skärpedjupet - låg bländartal gör ditt motiv i förgrunden skarpt, medan bakgrunden är ur fokus – du kan även ställa in bländaren till antigen f8 eller f11, dessa två inställningar fungerar utmärkt när du vill fånga en situation som dina ögon ser den. Bakgrunden långt bort kommer att vara ur fokus, fast inte så mycket. När du vill ha så mycket som möjligt i fokus (förgrunden – mitten – bakgrunden) väljer du det högsta bländarvärdet som objektivet tillåter, t. ex f22 eller högre.

Landskapsbilder har oftast inget speciellt motiv vilket man vill isolera, så det kan vara svårt att göra en tilltalende landskapsbild. Se till att ditt foto har förgrund, t.ex  insjöstrand, (börjar inte bilden i vattnet), sedan mitten, t.ex sjön som reflekterar himmlen, solen eller molnen och slutligen en bakgrund, t.ex fjäll, träden, molnen, dimman eller stranden igen.

Det är de tre delar som ger dina landskapsbilder djupet!

Viktig är också var horisonten ligger i bilden, är marken interessant placerar du horsisonten i den övre tredjedelen av bilden om himmlen är interessant gör du tvärtemot!

Byt position för att göra dina bilder intressantare (gäller för alla bilder)!
Gå rund och titta innan du ta foton!
Hitta bästa vinkeln, och ta inte bara den som är mest bekväm.

För att ta bilder behövs det ljus, men ibland finns det någoting i atmosfären som skapa väldigt intressanta och annorlunda bilder, t. ex:

• Motljus (skapar siluetter mot ljus)

• Lågt hängande moln, solstråler genom molnen

• Dimmar mellan träden eller över sjön

• Regn och regnbågen

• Innan stormen kan du ibland fånga några riktiga bra bilder på himmlen eller träden som luta sig i vinden, etc.

Motivet i rörelsen

I de flersta situationer vill man gärna fryser rörelsen med en snabb slutartid t. ex.  1/500 sekund, eller snabbare.

Byt till Sportprogram eller S (slutartidautomatik) och lämna autofokusen påslågen. Fokusera på  den punkt där du förvänta ditt att en händelse kommer att ske.
T.ex idrottsmannen eller också ett djur kommer nära den punkt du har fokuserat på, bara sikta på detta området och ta bilden. Vänta inte på om autofokusen lyckas eller misslyckas!. Sätt ISO talet lågt, är ditt objektiv eller din kamera inte tillräckligt snabbt, har du inget annat val att höja ISO värdet.
Därför är det eminent viktigt att ha snabba objektiv när det gäller för professioneller djur och sportfotografer.
När tonvikten lägga på rörelsen och andra delar av bilden blir det bra om du använder antigen 1/30 sekund eller 1/60 sekund.
Men detta kan du bara göra når din kamera har inställningslägen S, P eller M och du förstår grundreglerna får denna teknik. Panorera med motivet, följ det med kameran och det är kamerans rörelse som skapa den oskarpa bakgrunden medan idtrottsmannen eller en fågel i flyget förbli skarpa.
Fortsätt panorerar under några sekunder efter det att idtrottsmannen eller djur i rörelse har forsvunnit ur ut bilden för att få ett mjukere avslut.

Det är svårt att komma verkligen nära åt motiv, därför är det bra med stora zoomobjektiv.

För att kunna ta foton av idrott och vilddjur krävs det snabba objektiv och stora brännvider –  problem när man ta foton med rörigt bakgrund eller motiv med ett zoomobjektiv som har stor bländaröppning är att skärpedjup är väldig kort!

När du tar sportbilder eller djurbilder – se till att motiv har utrymme för att ha någonstans att ta vägen. Inte ta  bilden så att motivet försvinner ut ur bilden!
Fortsätta den visuella rörelsen så att motivet inte se instängd ut.
Lämna liten utrymme till den sidan ditt motivet eller djuret rör sig!

up

JPEG eller RAW?

De flesta digitalkameror har flera inställningsmöjligheter för att spara bilderna på minneskortet. Det finns i alla fall olika kvaliteter i JPEG formatet. Några digitalkameror speciellt digitalsystemkameror innehar också RAW format .
Men båda, RAW och JPEG, är bara  filformater!

Vad är skillnaden mellan JPEG och RAW?

En skillnad är att JPEG filer är mindre i storlek så att fler av de ryms i bufferten ( och eftersom de är mindre, så skrivs de ner på minneskortet snabbare!)

• JPEG formatet sparar bilder i ett läge och kameran gör automatiskt lite färgkorrigeringar, skärpning, justera vitbalans osv!
• >> Det är ungefär samma som du ser på en färdig pappersbild.

• RAW formatet sparar bilder i tre lägen utan att gör någoting med bilden!
• >> Det är ungefär samma som en „gammal“ analog negativ av en bild.

Människor som älskar att sitta framför datorn och redigerar bilder som de har tagit i RAW formatet, eftersom RAW formatet behöver i regel en bildredigering!

Jag tror att man få bättre resultat, när man använder sig av RAW formatet  man få högsta möjliga bildkvalitet eftersom bilderna inte är komprimerade, och de förblir  så som kamerans sensor har infångad de, det sker inte någon behandling av bildern i kameran.
Det finns egentligen bara två nackdelarna med att fota i RAW:

• RAW filer är större i storlek, så de tar mer plats på minneskortet och det tar längre tid att redigera de, eftersom de är större.

Det finns så många olika uppfattninger om vilket format som är att föredra, entligt min mening ska alla som fotografera bestämma själva!

Alla bilder kan redigeras i datorn med kameratillverkares programvara!

T. ex.:

• Färgkorrigeringar
• Skärpa bilderna
• Justera vitbalans
• Förändra ljuset och kontrasten
• Förbättra exponeringen
• Redigera skuggor och mellantoner

Så kan du småjustera bilden tills du blir nöjd när du har importerat bilderna till din dator. Ibland finns det möjlighet att fixa linsproblemer och även att skapa individuella effekter i bilderna, men att förklara hela programvara som finns på marknaden skulle ta alldeles för lång tid.

Men det är alltid bättre att undvika olika problem med riktiga inställningar på kameran innan man tar foton, så att det behövs nästan ingen bildredigering efteråt!

Ett kort ord om megapixlar:

Det finns en otrolig förvirring när det gäller megapixlar. Det är inte sant att ju högre antal megapixlar desto bättre kvalitet.
Hur stor kan jag skriva ut mina bilder utan kvalitetsförlust, detta är vad megapixlar egentligen betyder!
Det finns här en liten uppställning:

• 3          megapixlar                   = 13 x 18 cm

• 5          megapixlar          = 28 x 36 cm

• 6          megapixlar          = 33 x 48 cm

• 8          megapixlar          = 40 x 50 cm

• 10          megapixlar          = 60 x 90 cm

up

Lycka till, och jag hoppas Ni kommer fram!

Fortsättning följer...

Om Ni har frågor, mejla till: info (snabel a) wild-harmonie-spirit.com

up